Stoppa ryktet!

Om projektet:

Handboken Stoppa ryktet! är skriven av Josefin Branzell Hertz och Evelina Lundqvist. Den producerades av hållbarhetsbyrån The Good Tribe på uppdrag av Botkyrka kommun. Boken är en del i Botkyrka kommuns arbete med Antirykteskampanjen (2014/15) och Stoppa ryktet (2017). Antiryktesarbetet ingår i Botkyrka kommuns jämlikshetsstrategi och har rötter hos Europarådet, samt är en utvald Unesco LUCS-pilot.

Om innehållet:

Stoppa ryktet! kan hjälpa dig, ditt kompisgäng, din skola, din arbetsplats eller din förening att få stopp på ryktesspridning och fördomar. Boken innehåller fakta, konkreta övningar och tips på hur du steg för steg kan bli en antiryktesagent. 

Rykten och fördomar är farligt, eftersom det kan leda till främlingsfientlighet, marginalisering av utsatta grupper och våldshandlingar. Att arbeta mot rykten och fördomar är en viktig för metod att värna om mänskliga rättigheter såväl som demokrati. Boken bjuder på många konkreta tips och tankeväckande övningar på hur du i vardagen och på sociala medier kan hantera och bemöta rykten, fördomar och stereotypa bilder. I boken delar forskare, experter och förebilder som exempelvis Mina Dennert, Melissa Besara, René León Rosales, Jack Werner, Patricia Palma, Mårten Schultz, Helena Rojas och Daniel de Torres Barderi med sig av sin kunskap och ger tips och råd om hur du kan bidra till att stoppa rykten och fördomar.

VAD ÄR ETT RYKTE? (utdrag ur handboken Stoppa ryktet! – utgiven januari 2018)

Alla har vi gjort det någon gång – spridit rykten. Det kan handla om information vi är osäkra på, som handlar om en kompis, granne eller kollega: ”Har du hört att hon ska flytta?”, ”Visste du att han har misshandlat en kille?”, ”De där två ska skilja sig”. Vi kan även ha gjort oss skyldiga till att sprida rykten om vissa bostadsområden, eller grupper av människor.

Känns det bekant? Om inte, så grattis. Då tillhör du en minoritet. Forskning visar att de allra flesta av oss känner igen fenomenet: ”Rykten innefattar ett brett fält av allmänmänskligt beteende. Både forskning och praktik visar att den stora majoriteten i alla samhällen kan identifiera sig med och referera till rykten”. Det tycks vara så att vi människor behöver hitta på mer eller mindre sanna historier, för att skapa ordning i en värld som ibland kan vara svår att förstå sig på. Vi har helt enkelt ett stort behov av att förstå vad som händer runt omkring oss. Ibland kan det också vara så enkelt att vi vill framställa oss själva som bättre än andra, eller göra oss mer intressanta för vår omgivning.

Är då ryktesspridning så farligt? Ja, tyvärr kan rykten göra stor skada. Oavsett om det rykte eller den fördom vi sprider stämmer eller inte, kan det få stora negativa konsekvenser. Ett exempel: Har vi en fördom om att människor som kommer till Sverige inte vill integreras, skapar vi inte heller kontakt med dem. Resultatet? Att människor inte integreras.

I den här handboken finns en tydlig koppling mellan rykten, fördomar, stereotypa bilder och diskriminering. Forskning inom området visar nämligen att dessa fenomen ofta hör samman. Rykten, fördomar och stereotypa bilder har dessutom funnits lika länge som människan själv. Vi människor tycks ha ett starkt behov av att dela in varandra i olika kategorier, att göra oss föreställningar om varandra. Det börjar vi med redan som barn. Men i alla tider har det beteendet oftast lett till samma sak; att skapa distans mellan människor från olika sociala grupper. Och ju mer distans, desto större risk för segregation och att människor hamnar utanför.

I vissa delar av världen har de fördomar, stereotypiseringar och den distans som funnits mellan olika grupper lett till både krig och folkmord. Den våg av nationalismen som svepte över forna Jugoslavien under tidigt 90-tal ledde till fiendskap mellan olika grupper. Bosniaker, den slavisktalande befolkningen av muslimskt ursprung, var en grupp som drabbades hårt. Den värsta massakern i Europa sedan andra världskriget inträffade i juli 1995 i staden Srebrenica i östra Bosnien-Hercegovina, en republik i forna Jugoslavien. Mellan 7000-8000 muslimska män och pojkar bussades ut på landet i ögonbindlar, avrättades och kastades i massgravar.”

Läs mer om Stoppa ryktet! här och här.

Stoppa ryktet-gänget: Josefin, Nohadra, Evelina.